Förbättringskunskap – Hur kan vi skapa förutsättningar i vardagen för lärande och utveckling?
Plats: Starby hotell och konferens Vadstena 17-19 augusti 2022
Första kvällen hade vi ett inslag kring existentiell hälsa.
Deltagarna fick efter en kort inledning av Anna-Karin Jeppsson kring ”Vad är existentiell hälsa?” tala om temat ”Förundran”. Med hjälp av tre samtalskort kring Tanke Känsla och Handling reflekterade vi kring:
- ”När känner du förundran i vardagslivet?”
- ”Hur känns det i kroppen när du upplever förundran?”
- ”Vad kan du göra för att få möjlighet att uppleva förundran?”
Det blev fina samtal där vi fick möjlighet att ”provprata” och ”provtänka” kring något vi kanske inte talar om så ofta.
Undertema 1
Hur medvetandegörs och utvecklas lärprocesser i vardagsarbetet?
Temat introducerades genom att Håkan Hult och Karin Thörne berättande om hur deras nyfikenhet och frågor OM behovet och betydelsen av lärande och pedagogiskt arbete i vårdvardagen ledde in i forskning på området. Detta utmynnade i en forskargrupp bestående av tre vårdprofessioner varav Karin var en och Håkan deltog som pedagog. Gruppen studerade hur det pedagogiska arbetet var integrerat i professionernas vårdarbete. Tilliten och delägarskapet i forskargruppen var centralt. Forskargruppens arbete ledde till två avhandlingar om lärande och samverkan i vårdens vardag samt interprofessionellt lärande. Vid Sommardialogen för tre år sedan skapades en fokusgruppen Lärande i vardagsarbete där delar av den refererade forskningen var ett centralt underlag. I fokusgruppen har 8-10 personer från olika organisationer och yrkesgrupper från olika delar av landet vänt och vridit på vad, hur, när och varför lärande i vardagsarbete. Det har hittills mynnat ut i ett koncept: Lärande i vardagsarbete. Detta koncept fick deltagarna på sommardialogen 2022 pröva, analysera och resonera omkring.
Konceptet: Lärande i vardagsarbete består av en enkät som en grupp svarar på och det följs upp av fyra workshops som gruppen genomför tillsammans.
Inför Sommardialogen hade deltagarna svarat på enkäten. Det medförde att de fick tänka till om hur de stöttade andras lärande i sitt specifika vardagsarbete.
Under Sommardialogen fick deltagarna genomföra de fyra workshopen i konceptet under ledning av Anna-Karin Jeppsson och Björn Söderholm.
Bildtext: Rubrikerna på de fyra workshoparna.
Deltagarna arbetade tillsammans i grupper med workshopmaterialet med utgångspunkt från sin egen arbetsvardag och rummet fylldes av erfarenhetsutbyte, engagemang, reflektioner och mycket skratt och aha-upplevelser.
Efterreflektionen fångade först upp frågan om hur pedagogiska förmåga förhåller sig till yrkesmässig förmåga i vårdens vardag. Därefter fick deltagarna fokusera om och hur konceptet lärande i vardagsarbete, kan vara värdefullt att använda i vården ”på hemmaplan”.
Fortsättning i vårdens vardag – redan under Sommardialogen anmälde sex personer från olika enheter att man var intresserade av att använda konceptet i sina sammanhang och samverka omkring hur det används och kan utvecklas.
Ansvariga för konceptet från fokusgrupp Lärande i vardagsarbete: Håkan Hult, Ann-Karin Jeppsson, Anna Malm, My Eklund Saksberg, Björn Söderholm, Karin Thörne.
Alla deltagare samt flera djur, mjuka som hårda, arbetade intensivt i klassrummet.
Undertema 2
Syftet med tema 2 var att utforska hur man kan skapa förutsättningar i vardagen för lärande och utveckling
Fokus under temat var att tillit och trygghet i de enskilda mötena där det kliniska ledarskapet präglar situationen när olika roller möts samt vad organisatorisk tillit och trygghet bidrar till. Det senare genom att nyfiket närma sig hur ett tillitslett chefskap/ledarskap och kollegial tillit/trygghet bidrar till den totala psykologiska tilliten.
Temat utgick ifrån att båda områdena präglar vårt vardagslärande – och slutligen ”leverans”.
Genom att sätta gruppen i en helt oväntad situation och lärmiljö i form av ett förskolerum med en pedagog och en bibliotekarie som guider, utmanades alla att målmedvetet gå ur sin högst individuella komfortzon.
- Syftet med tema två var att med hjälp av berättelsen och narrativets konst närma sig idéer och insikter om vilka förutsättningar för psykologisk trygghet och tillitsbaserat ledarskap som gynnar lärandet kan skapas.
- Målet var att alla skulle få med sig en upplevelse kring psykologisk trygghet samt fått erfarenheter av olika förutsättningar kopplat till området.
Utifrån en berättelse diskuterades förutsättningar i mindre grupper.
Vid genomgång i storgrupp efterfrågades dock enbart den inneboende känslan hos varje individ som infunnit sig.- Många reflekterade över att det dels kändes tryggt och bekvämt – medan några vittnade om en rädsla på grund av miljön. Flera deltagare betonade att det varit roligt och lärorikt med sättet att jobba på, berättelsen i fokus och samskapandet i de smågrupperna. Hur de lekt och tagit sig an uppgiften på ett nytt sätt, utmanande i spännande form.
Vi fortsätta utmana vår egen komfortzon genom att provstretcha den under fikat. Erfarenheterna delades med varandra både muntligt och skriftligt.
Avslutningsvis fortsatte arbetet med berättelsen genom att i mindre grupper skapa slutet.
- Vi fick lyssna till nio fantastiska slut där man tagit med olika förutsättningar och faktorer som är viktiga för ett tillitsfullt ledarskap och för den psykologiska tryggheten oavsett roll eller organisation. Det skapades många olika slut: Ordning och reda, ökad närhet och delägarskap mellan ledning och medarbetare, respekt för olika kunskaper, mera struktur, stärkande av visselblåsarfunktioner, lärande, idealism och realism samt romantik. Spännvidden var stor på systemnivå och olika verksamheter.
- Våra betraktelser var att patientens/invånarens roll oftast var osynlig i de förbättringsarbeten som initierades för att nå de lyckliga sluten. Endast en grupp var tydlig med att patients delaktighet var grundläggande. Vi såg även att enbart positiva och lyckliga slut formades.
Är detta representativt för hur vi oftast förhåller generellt sett till patient- och invånarmedverkan och att vi har gott hopp om att vi alltid vill väl och önskan att lyckas?
Undertema 3
Det är välbelagt att kultur är en central faktor för att skapa kvalitet, goda resultat, utveckling och god arbetsmiljö. Begreppet Psykologisk trygghet är det kanske tydligaste exemplet på detta. Syftet med tema 3 var att utforska möjligheten att använda vägledande principer för att skapa riktning för verksamheten (mot önskad kultur)
Temat inleddes med en reflektion kring begreppet ”princip” och dess innebörd i ett sammanhang av verksamhet.
De sammanställda resultaten från WS 1 och 2 kan sägas svara mot frågorna Varför nyttja vägledande principer,
Vad = vilka som bidrar mest samt Hur man kan gå tillväga för att utveckla, installera och leva dem.
Tema 3 avslutades med en reflektion kring värdet av vägledande principer och vilka som gagnas av att de finns och efterlevs. Vi uppfattade en stor samstämmighet kring värdet av vägledande principer som riktningsvisare för en verksamhet. Vi var också överens om att detta värde når ”hela vägen ut” d.v.s. omfattar patienter och närstående, utöver verksamhet och medarbetare.
-
Workshop 2 gick ut på att försöka enas om 1-2 vägledande principer som bidrar mest till att skapa förutsättningar i vardagen för lärande och utveckling samt ge exempel på hur man ledningsmässigt kan gå tillväga för att utveckla, ”införa” och leva dessa vägledande principer. Även här summerades gruppernas resultat.
-
Workshop 1 syftade till att definiera begreppet Vägledande princip, ge exempel på hur en sådan skulle kunna vara formulerad samt beskriva hur vägledande principer kan skapa förutsättningar i vardagen för lärande och utveckling, alltså svaret på ”varför nyttja?”. Grupperna fick redogöra för vad man kommit fram till varefter dessa resultat summerades. Exempel på argument för att nyttja vägledande principer är ”Riktning”, ”Förankring”, ”Motivation”, ”Prioritering”, ”Stöd i lärandeprocessen”, ”Samförstånd” och ”Trygghet”, alltså ord med stark positiv värdeladdning.